Klar för drabbning?
Det är ikväll vi skall bedömma de förtoendevalda som går upp i talastolen. Är de kostnadsdrivare eller beivrare av ekonomisk återhållsamhet? Vi kommer förmodligen även att få svar på vilka av de folkvalda som tror att det går att investera sig ur kommunens ekonomiska krisläge.
Det skall även bli intressant att höra om det finns någon som förespråkar den så kallade osthyvelmetoden som är en av de minst begåvade, men dessvärre mest använda och ibland beklagligtvis nödvändiga metotoder vid kostnadsreduktion. För den som är intresserad finns det en del litteratur att läsa om metoden. Osthyvelmetoden har sitt ursprung ur offentlig verksamhet där politiker och chefer ofta saknar civilkuraget att göra prioriteringar utifrån en effektivitetsnorm. Det stora problemet med osthyvelmetoden är att den har en egenskap som är föga värdeskapande för medborgarna eller kostnadsmassans utveckling över tiden. Senast osthyvelmetoden tillämpades i Vetlanda kommun var 2004 när det skulle sparas 36 miljoner.
Det vi nu ser i årsredovisningen för 2007 är ett resultat osthyvlandet 2004 vilket är ett tydligt bevis på att osthyvelmetoden inte ger den effekt på kostnadsmassans utveckling över tiden som önskas vid kostnadsreduktion. Möjligen är också den senaste skolutredningen som lanserades förra månaden av BoU ett resultat ev osthyvelns framfart. Två framtonande orsaker till att osthyvelmetoden används flitigt i offentlig verksamhet finns omnämnd i litteraturen:
* Kommunledningen saknar kunskap om tillgängliga metoder och angreppsätt
* Kommunledningen saknar kuraget att göra prioriteringar
Att en kostnadsreduktion och ekonomisk effektivisering är nödvändig står helt klart högts på agendan. Men ett arbete med resultaträkningens kostnadsida kräver en mental kalibrering av hela det politiska etablissemanget som inte är helt självklar. Dels finns det en inbyggd tröghet eftersom varje enskild politiker måste bedöma vilka personliga konsekvenser en granskning av kostnadssidan får på kort och lång sikt. I värsta fall kan det ju uppdagas oegentligheter eller kostnadsdrivande poster som fått löpa på utan att ansvarig politiker reagerat. Detta är saker som är speciellt obekväma för den högsta politiska ledningen. Därför finns ett motstånd för den typ av mental kalibrering som krävs. Hur många har inte hört uttrycket, "så kan man inte göra i en kommunal organisation"?
För oss kommuninvånare står nu arbetet med utvärderderingen av de förtroendevalda för dörren. Nyttja möjligheten att kritisk granska varje fullmäktigeledamot genom att ta del av det som skrivs i massmedia, i protokoll och i efterdebatten. Nu har vi ett ypperligt tillfälle att få reda på vem i fullmäktige som springer omkring med spenderbyxor på kommuninvånarnas bekostnad i tron att det skall generera röster och personvalskryss i nästa val.
